Hörneå bys hemsida www.becken.se
Strömsör - en historisk plats - artikel 2
Strömsör är idag en ganska glömd plats. Ofta säger man ”Öre” när man egentligen menar byn ”Strömsör”, och så har det ofta blivit på Becken-Webben. Vanligen avses då bron över Öre älv eller badplatsen på sandbankarna nedanför. För 100 år sedan fanns en nyetablerade lanthushållningsskola i Strömsör och ett vårdhem (då benämnt vanföreanstalt). Dessa gav liv till bygden och arbetstillfällen, Becken-Webbens distansskribent Rune Öström berättat om för några år sedan.
Varken lanthushållningsskola eller vårdhemmet finns kvar idag och deras historia är höljd i dimma, för flertalet. Skribenten som ofta vistas i området har haft svårt att förstå var allt tog vägen.
Bild 1. Medicine Doktor Carl Häggströms fastighet och som berättas om i texten. Detta blev huvudbyggnaden för Strömsörs lanthushållningsskola. Foto: Hanna Bäckman, Nordmaling.
I denna artikel 2 ska vi försöka skingra dimman, och bakom den ses en intressant historia. Dessutom finns många bra bilder från lanthushållningsskolan, vilket återkommer i artikel 4 i denna serie. I artikel 3 kommer Strömsörs vårdhem få lite mer fokus.
Påpassligt hittades en akademisk avhandling från Uppsala som berättar om lanthushållningsskolorna. Avhandlingen skrevs av Gustav Berry och försvarades i år, 2023.
Berry, G. 2023. Den självstyrda periferin. Lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden, 1890-1970. Studier i utbildnings- och kultursociologi 17. 310 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-513-1789-2.
Vi återger några textdelar med tydlig referens till Gustav Berrys avhandling.
Lanthushållsskolor i ståndsmässiga miljöer återfanns exempelvis i Bjärtorp, Brunsbo, St. Segerstad, Strömsör och Offer.
Det fanns ingen hårt dragen linje mellan de fristående skolorna och de lanthushållsskolor som var införlivade i folkhögskolorna. Som framgår av flera exempel i Bilaga 1 hade folkhögskolorna – och de yrkesinriktade skolformer som avknoppades från dem – i många fall ett ursprung i testamenten, donationer och insamlingar eller ekonomiska föreningar i vilka enskilda, ofta inflytelserika och uppburna personer hade en framskjuten position.
Lanthushållsskolan i Dalkarlså (1940–1982) drevs av landstinget i Västerbottens län och var förlagd till herrgården med samma namn, som tidigare tillhört släkten Häggström. Släktens handelshus utgjorde under 1800-talet en av Västerbottens största arbetsgivare med verksamheter inom skeppsbyggande, lantbruk och handel. Fastigheten donerades till landstinget av Ulrika Häggström genom hennes testamente år 1928. Donationen påverkades sannolikt av att Ulrikas farbror, Carl Häggström, år 1910 donerat fastigheten Strömsör till hushållningssällskapet i syfte att grunda en lantbruksskola.
Strömsör lanthushållsskola 1913. Fristående lanthushållsskola inrättad på initiativ av hushållningssällskapet i Västerbottens län. Egendomen Strömsör, i närheten av Nordmaling, donerades år 1910 till hushållningssällskapet av med. Dr. Carl Häggström, som utvecklat Strömsör till en mönstergård. Häggström önskade med donationen att egendomen antingen skulle nyttjas som uppfostringsanstalt eller hushållsskola. Hushållningssällskapet valde det senare.
Levar lanthushållsskola Landstingsägd lanthushållsskola i Levar utanför Nordmaling, uppförd under 1950-talet, som kom att ersätta Strömsörs lanthushållsskola då denna upphörde (Skribentens anmärkning, Strömsörs lanthushållsskolas mangårdsbyggnad brann ned 1949).
Bild 2. Konunges Befallningshafvandes i Västerbottens län – Kungörelse år 1911 – Landskansliet
Konunges Befallningshafvandes i Västerbottens län – Kungörelse år 1911 – Landskansliet - är skriven på gammal svenska och har sparsam indelning i stycken;
— därest länets hushållningssällskap å ägendomen Strömsör 1 Nordmalings socken anordnar en s. k. husmoderskola i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därom framlagdt förslag och genom bindande avtal till landstinget upplåter lägenheterna Djupängsmyran och Bäckängsnybruket under samma ägendom för inrättande därstädes af asyl för sinnesslöa af båda könen och arbetshem för manliga elever, som genomgått sinnesslöskolan, att disponeras med samma rätt, som tillkommer hushållningssällskapet — lämna bidrag till skolans verksamhet, så länge densamma at hushållningssällskapet uppehålles, att för de tre första åren af skolans verksamhet anvisa ett årligt bidrag af 3,000 kronor att täckas genom uttaxering; att, därest skolverksamheten börjar å sådan tid af året, att utdebitering för ändamålet ännu ej kunnat verkställas, landstingsbidraget får förskotteras af tillgängliga medel; att för sin del godkänna framlagda ritningar och kostnadsförslag till asyl för sinnesslöa af båda könen och arbetshem för manliga arbetselever, under förutsättning att ritningarna i hufvudsak vinna vederbörande myndighets godkännande; att — under förutsättning att länets hushållningssällskap till landstinget upplåter lägenheterna Djupängsmyran och Bäckängsnybruket under Strömsör att disponeras med samma rätt, som enligt donationsbref tillkommer hushållningssällskapet — låta därstädes anordna sagda asyl och arbetshem samt för en kostnad, icke öfverstigande 68,000 kronor, uppföra nödiga åbyggnader i enlighet med de ritningar och det kostnadsförslag, som vunnit landstingets godkännande; att uppdraga åt en kommitté af tre personer att ombesörja verkställigheten af landstingets förestående beslut och med landstingets befogenhet vidtaga de åtgärder, som befinnas därför erforderliga samt att bevilja ett byggnadsanslag af 68,000 kronor till kommitténs förfogande att täckas genom lån i den ordning, landstinget beslutar;….
Bild 3. Strömsörs lanthushållningsskola. Foto: Aero Material AB.
I Västerbottens länsmuseums tidskrift ”Västerbotten” nr 4-75 och med text författad av Gunnar Vesterlundh, berättas att;
Mangårdsbyggnaden brann ner 1949, men omfattande ekonomibyggnaderna från 1890-talet står ännu kvar. Gården ägdes ursprungligen av doktor Carl Häggström, som vid sin död 1909 testamenterade den till Västerbottens läns hushållningssällskap. Här drev man en lanthushållsskola 1913- 1949.
Således fortsätter serien i artikel nr 3 och 4. Intresset för Strömsörs historia kanske inte är så utbrett, men….
Gunnar Engström, 2023-10-17
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se